lattjobig

Vist är det lustigt att ett så stort uppbåd av mäniskor som nu i London slår sönder och samman stadsdelar, hur är deras tänk egentligen. Vist är det fruktansvärt att en mäniska skjuts och varför han gjort det av polisen är ju svårt att utala sig om men ett liv är ju alltid ett liv. Vad jag däremot har svårt att förstå är hur man kan slå sig samman och slå sönder hela kvarter i sin frusteration, dessa individer är ju sämre stälda i sina gärningar än vad som utspelade sig från början. Alla har vi ju något slags problem som vi måste ta itu med förr eller senare, för min egen del gnor jag nu energiknölarna för att försöka fundera ut vad man ska sattsa på. Ska man vid min ålder (54 år) sätta sig i stora skulder igen för att innom sex sju år förhoppningsvis få tillbaka lite pengar vid försäljning eller avyttring av företaget. Alternativ två är ju att nu hoppa av nu och försöka hitta på något annat i livet, kanske är det rätt att göra så leva på hoppet och ha det skönt utan beskymmer. Ja vi får väl se vad det lutar åt då jag ska ge ett besked imorgon. Förövrigt så tänker jag nu denna vecka och nästa vecka ta det lugnt och se till att ladda batyterierna så att jag kan ta och satsa på nya järva mål. lattjobig

Nu är jag åter här och det är länge sedan jag skrev någonting här på bloggen. Mycket har hänt sedan sist, med mig själv har hänt en hel del. Jag opererades i magen en sk gastric by pass dvs en operation som gör att man går ner i vikt om man sköter sig och lever efter de föreskrifter man får. Jag har nu gått ner 35 kg vilket är otroligt skönt och ungefär halva vikten som ska ner. Vad har hänt mera då? Jo det senaste i raden på tragedier är ju massakern i Norge som en galen mäniska med helt fel inställning på livet genomförde. Finns det straff för en sådan mäniska? Nej jag tror inte det, döden är ju inget straff utan bara en befrielse för honom liksom för oss andra. Kanske skulle han få sitta i en bur på Karl Johann vecka ut och vecka in så folk fick ge honom vad han tålde eller kanske ska en sådans mäniska sättas fast med en ketting på en en öde ö full med mat och bara få leva i sin ensamhet. Jag vet inte vad jag ska säga men jag vill inte möta honom med risk för att få spy. Nu är det i alla fall semester som gäller i två veckor vilket ska bli verkligen skönt innan man åter får gå igång igen och arbeta. Kommer tillbaka igen snart, jag lovar. Tjingeling!!! lattjobig